Jag köpte ett fint block på Lidl utan att veta att det var lite magiskt. Det är bara där mitt mellansnackmanus blir till. Jag ritar skisserierna kronologiskt rakt av, en ruta i taget, därmed inte sagt att jag inte kommer att ändra i det sen, lägga till och stryka rutor/sidor, ändra sidupplägg. Men det är skönt att bara köra på FRAMÅT, så länge. Det på-is-lagda skogsmusenmanuset krånglade jag så mycket med fram och tillbaka, skrev, klippte, och försökte hitta formen för manuset och till slut var jag så less. Jag blev aldrig nöjd. Nu är jag nöjd när jag bläddrar tillbaks, trots att det gått fort och enkelt. Har kommit ungefär 45 sidor framåt. Just nu är det mycket kärleksfunderingar, och jag börjar bli trött på mig själv och tycka att jag kommer ifrån tråden, så det kommer nog strykas en del, men samtidigt är det en bra historia. Jag babblar på så länge så får vi se.
Tempot som manuset kommer fram i känns också rätt viktigt. Jag ritar på tåget till och från jobbet. Det blir i bästa fall en timme om dagen, och tankeverksamheten hålls igång däremellan. En oinspirerad dag bläddrar jag kanske bara lite, och ändrar nåt ord på en annan sida, eller tittar ut genom fönstret och tänker. En annan dag hinner jag göra en hel sida innan jag är framme.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar